missKM

Eftersom jag  spenderar mina dagar gorande ingenting sa har jag utvecklat intresset att tjuvlyssna pa folk. Ja for vad ska man annars gora nar man stamplar in halv atta och sedan inte har en enda arbetsuppgift fram till fyra? Jag dricker nagra koppar kaffe, observerar nagra lektioner, roker nagra cigg och sa tjuvlyssnar jag pa folk. Efter endast tre dagars lyssnande vill jag dock skaffa oronproppar. Givetvis tjuvlyssnar jag bara pa de som talar engelska efter som jag inte forstar thailanska. De som ar engelsksprakiga ar dock slangtalande arbetarklass man som ar smatt overviktiga med ett ej smickrande yttre,  alla fran fran England eller Australien.  De drar sexistiska skamt och vet allt om hur varlden ar, Thailand i synnerhet.  De talar om vilka slott de kan bo i , i Thailand for samma pengar som en trang lagenhet i London. De talar om att man maste kunna lita pa sin fru sa att hon inte bara tar en for pengarna. Jag sitter tyst  och lyssnar.  For jag deltar inte i dessa diskussioner, for jag pallar inte. Jag ar socialt handikappad i dessa sammanhang. Jag har absolut inget att saga till dem. Jag tycker de ar sorgliga, patetiska, misslyckade man som ar ihop med tjejer som de inte kan prata med. Har ar de nagot tillskillnad fran i sina hemlander. Har har de snygga fruar eller flickvanner aven om de ser ut som skit sjalva. Tanken har dock slagit mig att aven jag kanske ar just sa dar sorglig. Jag har ingen thailansk toyboy och jag tror inte att jag vet allt om varlden men jag ar ju oxa har. Och de jobbar iaf  under dagarna tillskillnad fran mig.