I'm hiding in the staff room

Det slutar liksom aldrig att förvåna. Idag var Ministry of Education på besök i skolan. Ja, för skolan som jag arbetat på i 5 månader har precis fått sin skollicens. Så hur kan en skola utan licens ha 407 elever och personal anställd och dessutom utländsk personal? Det kan den inte, så därför har de 15 utländska lärarna på skolan inget arbetstillstånd och därmed existerar vi inte utom på stora affischer utan för skolan, i reklam på lokalradiokanalen och såklart i den dagliga undervisningen på skolan. Mycket märkligt! Så idag kom de högt uppsatta människorna från Ministry of  Education. Nervositeten låg som en tjock dimma i skolan och den utländska delen av lärarkåren var tvungen att gömma sig inne på sitt lärarrum med strikta uppmaningar om att stanna där inne tills nya anvisningar gavs. Utanför passerade kostymnissar som genom stora glasfönster klart och tydligt såg denna olagliga grupp av västerlänningar och filipiner. Men som sagt vi fick inte undervisa och inte lämna rummet. För vi jobbar ju inte på skolan, vi bara sitter i lärarrummet för syns skull.

                                                                                                   

När skolan nu äntligen fått sin licens så är processen i full gång för att ordna fram dessa arbetstillstånd, så att vi inte behöver gömma oss längre. Men det är en lång väg att gå och nya regler och ändringar dyker upp varje dag. Ena dagen måste vi göra ett engelsktest därför att vi inte är "native speakers" nästa dag kan någon professor kanske mutas så vi inte behöver. Efter flera månaders önskan om att få ett arbetsvisum och därmed ett arbetstillstånd vill jag nu inte ens ha nåt. Det kommer kosta mig massa pengar i form av avgifter, jag måste börja betala skatt vilket innebär att jag kommer tjäna mindre och jag ska ju faktiskt åka hem snart. Det kommer ju knappt hinna gå igenom innan jag ska åka hem. I nuläget vet jag dock ingenting om vad som händer. Det enda som är klart är att jag ska åka till Singapore nästa vecka för att ansöka om ett nytt visum. Om det blir ett turist igen eller om skolan hunnit fixa fram alla papper till ett non B återstår att se. Jag är glad vilket som eftersom jag får fyra dagars ledigt och nästan en vecka i civilisationen och inte vilken civilisation som helst utan underbara Singapore. Som grädden på moset har en viss charmig britt lovat att skämma bort mig ordentligt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0