Svenska kottbullar i Thailand


Hua Hin kryllar av svenska saker. Vårt guest house ligger i kvarteret Kärleken på Lyckliga gatan. Någon käck svenska har tänkt till och kommit upp med dessa unika och piffiga namn. Och så är det överallt. Svenska flaggor, menyer på svenska, skyltar på svenska, svenska restauranger, skräddare och försäljare som tilltalar mig med Hej, svenska flicka.  Hur mor du? Och det sprider sig. 10 mil söder om Hoa Hin finns nu svensk kolonin Huay Yang. En liten fiskeby som inte ens har ett seven eleven har förvandlats till ett stort villaområde med över 500 hus där i stort sett alla är köpta av svenskar. Kjell Bergqvist har en flådig villa med utsikt mot havet och Martin Stenmark är spekulant på ett av de andra lyxhusen. På söndagar kan svensk söndagsstek avnjutas med en toast Skagen som aptitretare på en av de svenskägda restaurangerna. Urgöteborgaren som startat upp restaurangen går runt och pratar med gästerna som är endast svenskar. Vid mitt besök på restaurangen hamnade pappa och jag vid ett bord med värmlänningar. Vi hade gemensamma bekanta och det var nästan som att vara hemma i Karlstad fast i ett varmare klimat.



Några Thailändska kvinnor jobbar på restaurangerna och sen har vi alla byggarbetare, städare, tvättservice personal och trädgårdsmästare. I de lokala affärerna som fortfarande existerar möter vi såklart Thailändare men annars är de ganska sällsynta.


Jag har aldrig förstått meningen med att åka över halva jordklotet om man ändå vill ha det precis som hemma. Är inte charmen med att åka utomlands faktiskt att saker och ting är annorlunda. Studiebesöket i Huay Yang fick mig ett fundera. Är det rätt att vräka upp en massa villor i ett fattigare land, plocka valda delar ur landets kultur, använda lokalbefolkningen för att göra skitjobbet och sedan leva innanför murarna i sin svenskby precis som om man aldrig lämnat Sverige. Vi klagar ju på att invandrar i Sverige vill bo med de sina och inte integrerar i samhället. Men vi gör ju precis samma sak, skillnaden är bara att vi väljer att bosätta oss (delar av året) i ett annat land och vi har hög status i landet vi kommer till. Invandrarna i Sverige har inget val och är absolut längst ner på status stegen.



 Men nu är jag precis som alla Svenssons i Hua Hin och igår åt jag till och med Swedish meatballs med lingonsylt på Sweden Restaurant. Men detta bara för att Nick skulle få en smak av Sverige. Och det var gott! Efter elva månader utan köttbullar var det underbart även om de inte var i närheten av mormors hemmagjorda med rårörda lingon.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0