missKM

På en moped på en motorväg. Nick, jag och en jättestor vit noshörning. Det har börjat skymma och då pang. En taxibil kör rakt in i oss. Allting går liksom i slow motion. Bilens motorhuv mot sidan av mopeden och ljudet av bromsarna. Jag hinner tänka på mycket, att vi inte har några hjälmar, och på Kwasi som ramla på cykeln och det gick så illa. Mopeden välter sakta, sakta, sakta och jag slängs lätt som en fjäder mot Nicks rygg, men ändå är dunsen så hård när jag når marken. Så var det över och jag sätter mig så lätt upp. Jag är ok. Nick sitter en bit ifrån mig och blöder från både armar och ben. Hans blick är flackande och han studerar förundrat sina ben. Thailändare överallt som pratar en massa som jag inte förstår. En upprörd taxichaufför viftar med armarna och någon frågar på bruten engelska hur jag mår. I´m ok, I´m ok. Varken Nick eller jag säger mycket. Vi bara tittar på varandra. Vad var det som hände? Men vi är ok. Vi båda är ok. Lite skrubbsår och blåmärken men ingenting annat. Jag fryser lite och känner mig torr i munnen. Jag tror Nick pratar en aning osammanhängande. Taxichauffören säger sorry, sorry, sorry . Vi säger ingenting. Någon säger något om insurance. Den vita noshörningen ligger slängd längre bort. Den är inte längre kritvit utan har fläckar av grus och lera. Men inte alls så farligt. Det går nog att tvätta bort...